glennpersson.se

GNU/Linux

Lite om Linux och fri programvara

april 2009

	Richard Stallman påbörjade GNU-projektet 1984. Syftet var att skapa ett Unix-liknande operativsystem helt bestående av fri programvara. Namnet GNU kommer från den rekursiva förkortningen GNU's Not Unix.
	1992, knappt 10 år senare, när Linus Torvalds blev klar med sin Unix-liknande kernel, vilken han kallade Linux, och denna blev integrerad med andra GNU-projekt, fick man för första gången ett helt fritt operativsystem.

När man refererar till detta operativsystem, bör man kalla det GNU/Linux och inte bara Linux. Linux-projektet är bara en liten, om dock väsentlig, del av hela operativsystemet GNU/Linux.

Ordet fri i fri programvara betyder inte gratis, utan syftar på frihet. Följande fyra friheter definierar fri programvara:

Friheten att använda programmet, oavsett syfte.
Friheten att studera och modifiera programmet.
Friheten att sprida kopior av programmet.
Friheten att modifiera programmet och sprida det vidare.

FSF (Free Software Foundation) startades 1985 för att hantera de juridiska och organisatoriska aspekterna av GNU-projektet.

FSFE (Free Software Foundation Europe) är en oberoende systerorganisation till FSF och arbetar för att bevara de grundläggande rättigheterna i ett digitalt samhälle.

För att förhindra att ett fritt program distribueras vidare som ett proprietärt program införde Stallman metoden copyleft, vilket garanterar att programmet förblir fritt. Bl.a. innebär copyleft att användare av fria program ej tillåts att lägga till egna restriktioner. En effekt av copyleft blir att om ett fritt program distribueras tillsammans med ett proprietärt program blir hela paketet fritt. De flesta fria program idag distribueras under licensformen GNU GPL (GNU General Public License), vilken bygger på copyleft. Det existerar en mängd olika varianter av GNU GPL idag och svårigheten med tolkningen av olika licensvillkor används ofta som argument mot fria program av dess motståndare.

Stallman nämner fyra utmaningar som den fria programvarurörelsen står inför framtiden:

Mjukvarupatent är det största hotet mot fri programvara.
Hemliga hårdvaruspecifikationer är naturligtvis ett hinder då man vill integrera hårdvaran i fria program. Delvis kan man komma runt detta problem med Reverse engineering.
Stängda bibliotek med bra funktioner är ett attraktivt lockbete för utvecklare av fria program.
Dokumentation. En mängd fria program saknar bra dokumentation.

DRM (Digital Restrictions Management) har till mål att hindra användare från att bestämma själv vad man vill göra med sin dator, sina filer, sin musik. FSF arbetar mot DRM och bl.a. med anledning av DRM, så driver FSF kampanjen BadVista.org som syftar till att visa på fel och brister i Microsofts nya operativsystem Vista. Kika även på webbplatsen DefectiveByDesign.

Debian är en GNU/Linux distribution som är helt fri. På webbplatsen FSF/UNESCO Free Software Directory hittar man över 5000 fria program.

Runt 1998 började en del av den fria programvarurörelsen att använda begreppet öppen källkod. Sedan dess vet vi som har hänt. Andelen öppen källkods-förespråkare har växt stadigt och denna rörelse har blivit väldigt populär. Även om dessa två rörelser pratar om samma kategori programvara är den största skillnaden ideologisk. Den fria programvaru-rörelsen värnar obevekligt om sina frihetsbegrepp, medan den öppna källkodsrörelsen fokuserar mer på produktivitet och effektivitet.